Download de presentatie
De presentatie wordt gedownload. Even geduld aub
GepubliceerdAnita Boer Laatst gewijzigd meer dan 10 jaar geleden
1
Pobresa, tin solushon? 14 mei 2007 AMFO
2
Tin seriedat i kontinuidat den kombatimentu di pobresa na Korsou ?
3
Unda abo ta posishona? Bo ta promotor di pobresa of realmente bo ke kombati kousanan di pobresa i inhustisia?
4
Liña di tempu(desaroyo)
’ rural refineria guera statut eksterior desaroyo off shore deterioro medidanan ???????
5
Un kushina
6
Definishon di pobresa “A human condition characterised by sustained or chronic deprivation of resources,capabilities, choices,security, and power necessary for the enjoyment of an adequate standard of living and other civil,cultural,economic,political and social rights” UN/Committee on Econimic,Social and Cultural Rights/ESOC/2001
7
Kategorisashon di pobresa
Pobresa ekstremo (miseria) (gebrek aan voedsel,schoon water,huisvesting,werk/inkomen en veiligheid Pobresa relativo (deprivatie van kansen,materiaal en waardigheid) Pobresa hereda (overdracht van armoedestatus van de ene generatie naar de andere) Pobresa repentino (als gevolg van een plotselinge omstandigheid,ramp,verlies)
8
Kon komunidat a mira,sinti pobresa?
Pober i humilde Pober i berguensa Pober i isola Pober i luchando Pober ku ekspektativa Pober i konforme
9
Un komunidat inhustu i desigual
Pober ta keda pober(generashon pa generashon No tin aseso na trabou/entrada/kuminda Servisio/fasilidat Pober no por partisipa Pober no tin bos Pober no tin influensia
10
Kombati pobresa estilo snek
Organisashonnan tur ta dirgi riba mes un grupo di enfoke Tur ta hasi mes un aktividat No tin koperashon i sinkronisashon Falta registrashon uniforme Ta krea mas dependensia serka e hende Pobresa mental/spiritual i material dor di pensa den proseso di fortifika hende
11
Indikadonan ki ora un hende ta pober?
Ta su entrada ta determina esaki Kuantu e tin ku gana pa e ta riba e lina di pobresa Ki tipo di edukashon eskolar e mester tin minimo pa e por hana un trabou hiba un bida desente? E mester tin un bibienda akdekua kiko ta e eksigensia minimo na e bibienda
12
Desaroyo di indikadonan
E mester por kome kuminda kayente saludabel un bia pa dia E mester tin aseso rapido na su mediko of spesialista E tin aseso rapido i efisiente na transporte publiko E tin aseso na fasilidatnan i servisio den su bario E mester tin posibilidat pa rekrea i den ki forma minimo E mama hoben ku no ta bini na remarke na onderstant e por paga kresh pa su yu i kon leu of serka e kresh ta di su kas?
13
Un sala i komedor
14
Aserkamentu partisipativo i lokal
Investigashon-akshon Realidat sosial,kultural,ekonomiko di e hende E hende tambe por pensa,aktua i refleha E hende tambe tin espektativa E tambe por asumi su responsabilidat for di su realidat Pobresa tambe tin su reglanan Den pobresa tambe tin balornan grandi
15
Nos mester yega mas serka di e hende,mas serka di e pobresa
Buska pa komprende e problema den e kuadro ku e ta presenta su mes Krea e metodo i aserkamentu for di e kuadro of realidat Buska kiko ta demanda di e hende den nesesidat Identifika i fortifika manera di atende ku problemanan lokal Tin solushon ku ta eksigui kreatividat i improvisashon Asepta responsabilidat pa aktividatnan
16
E hende komo punto di salida
No por impone solushon, e hende mes tin su eksperensia,ekspektativa i konosementu i dor di yude profundisa,analisa i refleha, e ta mira solushon.
17
Algun grupo di riesgo Famianan disfunshonal
desempleado(jeugd en vrouwen) Mama/mayor hoben Persona ku desabilidat Personanan ku malesa kroniko Grandinan Hende muhe/famia ku un hende na kabes
18
Algun area di riesgo Instabilidat ekonomiko/sosial i kultural
Problema di bibienda Embaraso hubenil/komportashon seksual Mal nutrishon Kai for di sistema eskolar(drop out)
19
Kontinuashon riesgonan
Poko formashon i edukashon Falta di posibilidat pagabel/supsidia pa akohe mucha Problemanan di salu manera HIV,adikshon,problema siko sosial Oumento di kriminalidat i sentimentu di inseguridat
20
Kontinuashon Isolashon sosial i marginalisashon
Problema di debe agudo i struktural Migrashon/imigrashon/emigrashon Relashon entre situashon lokal i global
21
Kontinuashon riesgonan
Paternidat no responsabel Daño na medio ambiente Falta di balanse entre maneho sosial i maneho ekonomiko/finansiero Konsentrashon i sentralisashon di kuido i ayudo
22
E kama i e matras
23
Participatory Poverty Assesment Poverty form the perpective of the poor
Traha ku sierto gruponan di enfoke Profundisa temanan ku figuranan yabi i informantenan Uzo di teknikanan visual i eksperensia Traha ku e hende den su propio ambiente i ku hende ku eksperensia(ervaringsdeskundigen) Desaroya retnan i aliansanan
24
Formanan di aserkamentu
Analisa e relashon entre e forsanan ku ta influensia e bida di esnan mas swak den komunidat Analisa posishon di esun swak den momentu kritiko tambe E forsanan aki ta hopi biaha e origen i konsekuensia di pobresa,marginalisashon i deprivashon sosial Identifika i atende opstakulonan institushonal i personal ku ta stroba trato husto i igual..
25
Tene kuenta ku… Apektonan ku ta kontradesi otro
(verschillende achtergronden/motivatie) Aspektonan komun (commun ground) Responsabilidat propio,respet pa diversidat
26
Pobresa ta multidimenshonal
Grandi i kompleho Deprivashon ekonomiko i vulnerabilidat Un hende pober tambe tin metanan manera seguridat,respet propio i drecha bo posishon sosial. Manera propio pa realisa nan meta,yega na entrada,aktua i pidi yudansa ets.
27
Pobresa ta multi dimenshonal
Bo ta dependiente di otro pa motibo di nesesidat i falta di asuntunan material i no material No tin propiedat of poko propiedat. Ni ta doño di nan propio desaroyo No tin/poko partisipashon,no tin bos pues no tin infliensia
28
Kiko nos mester tene kuenta ku’ne?
Pobresa ta manifesta su mes den hopi zona di problema lokal Zona di problemanan konose nan propio prosesonan,ku ta spesiko,diverso i pluriforma E movemento siviko tin su propio manera di manifesta su mes,su kultura,desaroyo i tradishon.
29
Millennium Development Goals
Eradicate extreme poverty and hunger Target 1.Halve,between 1990 and 2015,the proportion of people whose income is less than one dollar a day. Target 2.Halve between 1990 and 2015,te proportion of people who suffer from hunger
30
Na kaminda pa un desaroyo sostenibel
Partisipashon di suidadania/pueblo Responsabilidat individual i kolektivo Kompromiso ku futuro di pais(vishon integra) Akshon politiko i akshon institushonal pa yega na desaroyo sostenibel(no adhoc) Un kultura renoba,reorientashon ekomomiko i teknologiko,edukashon pa komprende desaroyo Transparensia den komunikashon i informashon
31
Kontinuashon Komprende influensia i impakto di globalisashon riba desaroyo Transparensia i tomo di desishon Ta agente di nos propio desaroyo i kere den nos mes (Re)defini rol i funshon di organisashonnan gubernamental,no gubernamental.sosiedat siviko,donornan ets.
32
Kontinuashon Defini tempo di proyekto i programanan
Promove aliansa responsabel Duna asistensia i fortifika organisashonnan Investiga,monitor,midi i evalua Eduka
33
Masha danki J.Juliet-Pablo
Verwante presentaties
© 2024 SlidePlayer.nl Inc.
All rights reserved.